Privatradiohistoria från 1945
- Thread starter SM0AOM
- Start date
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
UKE skrev; "Märkligt att amatörradio vs. privatradio alltid rör upp så mycket känslor. Minst lika märkligt är att vissa blir så upprörda av att det faktiskt är skillnad mellan amatörradio och privatradio."
Om man antar att av dagens mer eller mindre aktiva radioamatörer som befolkar amatörbanden och driver runt på Internetforumen så har 85% börjat sin bana på privatradiobandet. Justera procentsatsen efter vad du själv tror är rätt siffra. De flesta har därför privatradio som sin referens där de i sin ungdom sysslat med något som påminner om den moderna amatörradiohobbyn vi har idag, att prova olika kråkor (GP-antenner), olika lådor (riggar), olika mikrofoner, köra "skip" (jonosfärutbredning) och jaga länder eller vad det nu är som intresserar. Sett ur deras synvinkel så uppfattas förmodligen amatörradio som en förlängning av deras befintliga hobby som med liten insats under några veckoslut ger tillträde till betydligt fler frekvensband och betydligt högre sändareffekt - dessutom helt lagligt.
Många av dessa f d privatradioutövare har kvar sina 27 MHz-lådor och även en del kompisar på 27 MHz men som inte blev radioamatörer. Många likställer privatradio och amatörradio och har väldigt svårt att se skillnad på dessa två. Är det någon större skillnad rent operationellt och praktiskt mellan privatradio och amatörradio om vi bortser ifrån provkraven?
Sedan finns det väl de av oss som aldrig kört 27 MHz utan har kommit i kontakt med amatörradio på mer traditionella radioteknikorienterade grunder. Den kategorin teknikintresserade var i fornstora dar ganska stor men är idag pytteliten om den ens är mätbar? Det är väl i princip ett gäng old timers som försöker hålla ställningarna - ibland av nostalgiska skäl - och som ser om sitt eget hus då de gärna vill bevara de privilegier som finns och som ju är dödsviktiga att de får finnas kvar. I alla fall för de av oss som har nytta av privilegierna och utnyttjar dem.
Kan det vara så enkelt. Knappt någon värdesätter längre våra unika privilegier i den mån de känner till dem?
Om man antar att av dagens mer eller mindre aktiva radioamatörer som befolkar amatörbanden och driver runt på Internetforumen så har 85% börjat sin bana på privatradiobandet. Justera procentsatsen efter vad du själv tror är rätt siffra. De flesta har därför privatradio som sin referens där de i sin ungdom sysslat med något som påminner om den moderna amatörradiohobbyn vi har idag, att prova olika kråkor (GP-antenner), olika lådor (riggar), olika mikrofoner, köra "skip" (jonosfärutbredning) och jaga länder eller vad det nu är som intresserar. Sett ur deras synvinkel så uppfattas förmodligen amatörradio som en förlängning av deras befintliga hobby som med liten insats under några veckoslut ger tillträde till betydligt fler frekvensband och betydligt högre sändareffekt - dessutom helt lagligt.
Många av dessa f d privatradioutövare har kvar sina 27 MHz-lådor och även en del kompisar på 27 MHz men som inte blev radioamatörer. Många likställer privatradio och amatörradio och har väldigt svårt att se skillnad på dessa två. Är det någon större skillnad rent operationellt och praktiskt mellan privatradio och amatörradio om vi bortser ifrån provkraven?
Sedan finns det väl de av oss som aldrig kört 27 MHz utan har kommit i kontakt med amatörradio på mer traditionella radioteknikorienterade grunder. Den kategorin teknikintresserade var i fornstora dar ganska stor men är idag pytteliten om den ens är mätbar? Det är väl i princip ett gäng old timers som försöker hålla ställningarna - ibland av nostalgiska skäl - och som ser om sitt eget hus då de gärna vill bevara de privilegier som finns och som ju är dödsviktiga att de får finnas kvar. I alla fall för de av oss som har nytta av privilegierna och utnyttjar dem.
Kan det vara så enkelt. Knappt någon värdesätter längre våra unika privilegier i den mån de känner till dem?
Last edited:
SM3CIQ
Well-Known Member
Intressant ämne detta!
Bengts "utstickare" måste jag spinna lite vidare på.
Låt mig först erkänna att jag i huvudsak är operatör (numera) - och inte tekniker, då menar jag sedan IC-kretsarnas intåg.
Även om jag byggt en hel del pa stenaldern och tycker det är kul att vifta med glödbulten emellanat vad gäller kringutrustning.
1958/59 var jag praktikant på F4-radio, som telegrafist, nästan fyra terminer. Detta blev min teorikurs i teknik och övriga reglementen. Tidigare som BCDX:are hade jag ingen som helst kontakt med likasinnade då de helt enkelt inte fanns i min snäva bekantskapskrets. Så plötsligt befann jag mig omgiven av Frösöns auktoriteter på området, en massa (nåja, tiotalet) som både var proffs och sändaramatörer. Den hjälp jag fick var för mig helt ovärdelig (teknik). Läromedlet var en väl tummad A5 häfte som var så torr att den nästan självantände, maskinskriven, förminskad text, proppfull med formler
Men jag fick PRAKTISKT både se bli informerad ang. vårt sändarannex, vågutbredning och RX:ar (SP200, MRM5,eller kanske det var flottans benämning?)
"Lärarna" var -DT Lennart Trangius, Rune Book stationsch. minns ej signalen, senare hade han en E-signal då han seglade till sjöss, jag hade mni QSO`s med honom men minns tyvärr inte denna, Gunnar Norrfors minns ej signalen,-LR Sören Carnland, -ARE Uno Ericsson, som sedemera blev min provförrättare, en stenhård förvaltare,som man var skiträdd för. Han hade ett nickname jerker,på flottiljen, beroende på hans högljudda röst. Samtliga SK utom SM3LR. När jag på skakiga ben efter en busstur ut till F4 skulle avlägga prov för C-cert,1959, hälsade jag honom med Hej Jerker. Det skulle jag inte ha gjort, han blev minst sagt upprörd jag fick en rejäl utskällning vid trappan till telegrafilokalen..Naväl det gick vägen till slut. Men det var en skakis adept som satte sig i bänken..
Parallellt med praktiktiden övades telegrafi hemma vid radiogrammofonen med NKI`s radiotgfst.kurs. Det var 78:varvare stenkakor plus skrivremsor av en mekanisk remsläsare,för sändningskontroll, klistrade in dessa pa A4-ark och skickade till NKI för rättning.
Sedan tentades allt av pa sjöbef.skolan Härnösand.
Det blev sedan B-cert och A-cert. Första QSO med hembyggd 5w tx i april 1960.
PR-bandet fanns inte da, men har använt det i mitt jobb. Visst är det skillnad pa PR tfc och amatörtrafik används PR till vad det är avsett för och amatörbandet till experiment och "leklusta" sa finns inga "hard feelings".
Med denna langa utläggning sa vill jag säga att visst är jag rädd om amatörradion som sadan. Med de hard tests vi fick genomga. Tror,trots detta inte jag skulle "biffa" dagens teknikprov.
Lycka till alla som ska upp till prov!
73 / Uffe -CIQ
Bengts "utstickare" måste jag spinna lite vidare på.
Låt mig först erkänna att jag i huvudsak är operatör (numera) - och inte tekniker, då menar jag sedan IC-kretsarnas intåg.
Även om jag byggt en hel del pa stenaldern och tycker det är kul att vifta med glödbulten emellanat vad gäller kringutrustning.
1958/59 var jag praktikant på F4-radio, som telegrafist, nästan fyra terminer. Detta blev min teorikurs i teknik och övriga reglementen. Tidigare som BCDX:are hade jag ingen som helst kontakt med likasinnade då de helt enkelt inte fanns i min snäva bekantskapskrets. Så plötsligt befann jag mig omgiven av Frösöns auktoriteter på området, en massa (nåja, tiotalet) som både var proffs och sändaramatörer. Den hjälp jag fick var för mig helt ovärdelig (teknik). Läromedlet var en väl tummad A5 häfte som var så torr att den nästan självantände, maskinskriven, förminskad text, proppfull med formler
Men jag fick PRAKTISKT både se bli informerad ang. vårt sändarannex, vågutbredning och RX:ar (SP200, MRM5,eller kanske det var flottans benämning?)"Lärarna" var -DT Lennart Trangius, Rune Book stationsch. minns ej signalen, senare hade han en E-signal då han seglade till sjöss, jag hade mni QSO`s med honom men minns tyvärr inte denna, Gunnar Norrfors minns ej signalen,-LR Sören Carnland, -ARE Uno Ericsson, som sedemera blev min provförrättare, en stenhård förvaltare,som man var skiträdd för. Han hade ett nickname jerker,på flottiljen, beroende på hans högljudda röst. Samtliga SK utom SM3LR. När jag på skakiga ben efter en busstur ut till F4 skulle avlägga prov för C-cert,1959, hälsade jag honom med Hej Jerker. Det skulle jag inte ha gjort, han blev minst sagt upprörd jag fick en rejäl utskällning vid trappan till telegrafilokalen..Naväl det gick vägen till slut. Men det var en skakis adept som satte sig i bänken..
Parallellt med praktiktiden övades telegrafi hemma vid radiogrammofonen med NKI`s radiotgfst.kurs. Det var 78:varvare stenkakor plus skrivremsor av en mekanisk remsläsare,för sändningskontroll, klistrade in dessa pa A4-ark och skickade till NKI för rättning.
Sedan tentades allt av pa sjöbef.skolan Härnösand.
Det blev sedan B-cert och A-cert. Första QSO med hembyggd 5w tx i april 1960.
PR-bandet fanns inte da, men har använt det i mitt jobb. Visst är det skillnad pa PR tfc och amatörtrafik används PR till vad det är avsett för och amatörbandet till experiment och "leklusta" sa finns inga "hard feelings".
Med denna langa utläggning sa vill jag säga att visst är jag rädd om amatörradion som sadan. Med de hard tests vi fick genomga. Tror,trots detta inte jag skulle "biffa" dagens teknikprov.
Lycka till alla som ska upp till prov!
73 / Uffe -CIQ
SM7CZR
Old Member
Undrar hur det skulle gå.
För min egen del tror jag inte att jag skulle bli en "återvunnen" radioamatör.
När jag tog certifikatet 1960 var det efter ett antal år av privata studier i radioteknik, matematik, reglemente osv. för att inte tala om telegrafiträning.
Det var inte utan stolthet som man använde sin hobby med den nya B-licensen och som efter några år blev till ett A.
Efter ett helt liv som hårt arbetande familjefar, som delvis med musikens hjälp kunnat klara sig utan ekonomisk hjälp från samhället, kommer frågan...Skulle jag, utan att förkovra mig kunna avlägga ett nytt prov, motsvarande det jag en gång i tiden klarat?
Icke,sa Nicke!
Jo, telegrafin förstås, men matematiska frågor skulle jag förmodligen stupa på.
Fundera på detta när ni blir lika gamla som jag (75).
Tror inte att jag skulle jag sakna amatörradiohobbyn särskilt mycket, med tanke på störningar, både lokala och utifrån kommande, som man matas med, antingen man vill eller ej. Tester inte minst!
Attityden på banden har förändrats mycket, trafiktekniken har blivit märklig.
Att t.ex. bara ropa sitt eget call när man hör någon kalla CQ! Det skapar bara en massa onödiga frågetecken.
5NN och sedan 73.
Nu har jag pratat av mej...
SM0AOM
Well-Known Member
Som jag ser det är frågan principiellt viktig.
Antingen har man ett certifikatssystem vars integritet man kan lita på, som t.ex. det tyska eller brittiska, eller också
ett som vilar på en osäker grund som det nuvarande svenska. Under en period av c:a 8 år fram till 2011 så befanns hela utfärdandet av amatörradiocertifikat ske utanför lagstiftningen, och redan under 1990-talet uppstod tveksamheter om nivån hos proven samt om provförrättarnas integritet.
Det finns ett precedensfall i detta, när Telegrafstyrelsen 1946 utformade nya "Villkor och bestämmelser för amatörradioverksamheten" valde man att ogiltigförklara alla tidigare tillstånd ("Kungabreven") med motiveringen att de avspeglade en förlegad verklighet (Washington-reglementet 1927) där endast ett telegrafiprov behövde avläggas.
De nya internationella bestämmelserna (Kairo 1938) krävde utöver telegrafin även teknik- och reglementsprov.
Det finns alltså inga legala hinder för PTS att göra en "generalreset" av den svenska amatörradion om man skulle finna det lämpligt eller nödvändigt.
En motsvarande situation råder på sätt och vis i dag. De certifikat som utfärdats sedan ganska länge fyller inte den nivå som de ger sig ut för att ha. Man kan då välja att sticka huvudet i sanden och förneka förhållandet, eller att göra något åt saken.
Ett certifikatssystem som inte uppvisar någon legitimitet och förtroende är i princip lika illa som att inte ha något alls.
Det är också notabelt att "Old-Timers" finner att de inte skulle sakna amatörradiohobbyn p.g.a. störningssituationen både från elektriska apparater och från andra amatörer. Detta pekar på ett systemfel någonstans. Vi har uppenbarligen inte förvaltat våra privilegier på ett bra sätt.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Antingen har man ett certifikatssystem vars integritet man kan lita på, som t.ex. det tyska eller brittiska, eller också
ett som vilar på en osäker grund som det nuvarande svenska. Under en period av c:a 8 år fram till 2011 så befanns hela utfärdandet av amatörradiocertifikat ske utanför lagstiftningen, och redan under 1990-talet uppstod tveksamheter om nivån hos proven samt om provförrättarnas integritet.
Det finns ett precedensfall i detta, när Telegrafstyrelsen 1946 utformade nya "Villkor och bestämmelser för amatörradioverksamheten" valde man att ogiltigförklara alla tidigare tillstånd ("Kungabreven") med motiveringen att de avspeglade en förlegad verklighet (Washington-reglementet 1927) där endast ett telegrafiprov behövde avläggas.
De nya internationella bestämmelserna (Kairo 1938) krävde utöver telegrafin även teknik- och reglementsprov.
Det finns alltså inga legala hinder för PTS att göra en "generalreset" av den svenska amatörradion om man skulle finna det lämpligt eller nödvändigt.
En motsvarande situation råder på sätt och vis i dag. De certifikat som utfärdats sedan ganska länge fyller inte den nivå som de ger sig ut för att ha. Man kan då välja att sticka huvudet i sanden och förneka förhållandet, eller att göra något åt saken.
Ett certifikatssystem som inte uppvisar någon legitimitet och förtroende är i princip lika illa som att inte ha något alls.
Det är också notabelt att "Old-Timers" finner att de inte skulle sakna amatörradiohobbyn p.g.a. störningssituationen både från elektriska apparater och från andra amatörer. Detta pekar på ett systemfel någonstans. Vi har uppenbarligen inte förvaltat våra privilegier på ett bra sätt.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM7CZR
Old Member
Jag har inga problem med AOM, jag förstår hur han tänker och i hans ställning skulle jag inte ha något problem med omprov.
Däremot känns det ungefär som att ta körkortet från en människa, utan att denne har gjort något olagligt i trafiken, om samtliga måste ta om proven, trots att provkraven var ungefär samma 1960 som de eventuellt nya kommer att bli.
Det är en tanke som är märklig, bara för att det varit slappt hos PTS och SSA under en period.
Rätta mig om jag har fel!
Fast nu har vi kommit lite långt från Privatradiohistoria från 1945
Last edited:
SM5AKU
Janne i Vingåker
Ulf
" ...vi får väl leva vårt eget liv, helt enkelt..I övrigt blir det bara AOM kvar, vem ska han köra med?"
Nu var du onödigt nedlåtande och svartmålande. Det finns massor av kvalificerade sändaramatörer, nya som äldre, som inte skulle ha några som helst problem att klara "de gamla" svenska certifikatproven (med eller utan telegrafidelen). Jag har inte tillgång till faktiska uppgifter, men jag hoppas att detta gäller merparten av oss c:a tiotusen idag licencerande.
Det finns många vars intresse mest är det tekniska inom hobbyn, i någon form. Dessa hör man kanske inte så ofta, men de finns där och dyker upp när det beger sig, antingen på banden eller vid något av våra "meetings".
Om vi själva inte ställer till det genom att missbruka det förtroende vi fått i och med certifikatet, så är denna hobby evig. Det kommer alltid att finnas nya utmaningar att ge sig på, och många nya nyfikna amatörer. En del av oss har varit med om att utveckla nya idéer och teknik i större sammanhang, och så kommer det att vara även framöver. Det är högst sannolikt att även en del av dem som började sin bana som privatradioanvändare tillhör den skaran.
/Janne
" ...vi får väl leva vårt eget liv, helt enkelt..I övrigt blir det bara AOM kvar, vem ska han köra med?"
Nu var du onödigt nedlåtande och svartmålande. Det finns massor av kvalificerade sändaramatörer, nya som äldre, som inte skulle ha några som helst problem att klara "de gamla" svenska certifikatproven (med eller utan telegrafidelen). Jag har inte tillgång till faktiska uppgifter, men jag hoppas att detta gäller merparten av oss c:a tiotusen idag licencerande.
Det finns många vars intresse mest är det tekniska inom hobbyn, i någon form. Dessa hör man kanske inte så ofta, men de finns där och dyker upp när det beger sig, antingen på banden eller vid något av våra "meetings".
Om vi själva inte ställer till det genom att missbruka det förtroende vi fått i och med certifikatet, så är denna hobby evig. Det kommer alltid att finnas nya utmaningar att ge sig på, och många nya nyfikna amatörer. En del av oss har varit med om att utveckla nya idéer och teknik i större sammanhang, och så kommer det att vara även framöver. Det är högst sannolikt att även en del av dem som började sin bana som privatradioanvändare tillhör den skaran.
/Janne
SM0AOM
Well-Known Member
Jag tror dock inte att PTS kommer att ta tag i den här frågan.
Amatörradio är alldeles för betydelselöst i det stora hela.
I den nya spektrumstrategin som PTS gjorde en remissrunda om för ett par veckor sedan
nämndes t.ex. inte amatörradio med ett ord.
Vi kommer därför att få leva med effekterna av gjorda vägval även i framtiden.
Janne/AKU tar dock upp en intressant frågeställning.
Det kanske finns högt räknat 3000 radioamatörer i Sverige vilka är aktiva på
något sätt inom hobbyn. Resterande c:a 9000 avhörs inte på något märkbart sätt.
Kunskapsnivån inom denna grupp är sannolikt högst varierande, de personer (något 100-tal) som ringde och mailade mig med frågor om "allt mellan antenn och jord" under de år som jag stod i QTC som "teknisk konsult" utgjorde sannolikt inte ett helt representativt urval.
Kanske vi får kalla in ett "expertvittne", Roy/FPD, som under sina nästan 40 år hos SRS borde kunnat skaffa sig en uppfattning om hur det står till med kunskaperna hos den svenska amatörradiokåren.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Amatörradio är alldeles för betydelselöst i det stora hela.
I den nya spektrumstrategin som PTS gjorde en remissrunda om för ett par veckor sedan
nämndes t.ex. inte amatörradio med ett ord.
Vi kommer därför att få leva med effekterna av gjorda vägval även i framtiden.
Janne/AKU tar dock upp en intressant frågeställning.
Det kanske finns högt räknat 3000 radioamatörer i Sverige vilka är aktiva på
något sätt inom hobbyn. Resterande c:a 9000 avhörs inte på något märkbart sätt.
Kunskapsnivån inom denna grupp är sannolikt högst varierande, de personer (något 100-tal) som ringde och mailade mig med frågor om "allt mellan antenn och jord" under de år som jag stod i QTC som "teknisk konsult" utgjorde sannolikt inte ett helt representativt urval.
Kanske vi får kalla in ett "expertvittne", Roy/FPD, som under sina nästan 40 år hos SRS borde kunnat skaffa sig en uppfattning om hur det står till med kunskaperna hos den svenska amatörradiokåren.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
Last edited:
Det där stämmer inte !
När jag tog mitt T-cert 1986 var fortfarande inte flervalsfrågorna dominerande och de enklare proven införda, och det gällde minsann att kunna t ex räkna ut spolars och kondingars reaktanser o.s.v. och svara med rätta siffersvar. Precis samma tunga teori och teknikdel som för A-certifikat. Provförättaren var från Televerket och hade med sig proven.
Förstår inte din plötsliga häxjakt på "T-certifikatsinnehavare" och att dessa skulle vara skulden till något slags teknikförfall bland radioamatörerna. Och att "T-certarna" skulle vara "svartfötter" från 27MHz som inte kan teknik och i princip fått sitt tillstånd genom att hitta det i ett cornflakespaket.....
Nej, T-certifikatets införande har inget med sjunkande teknikkompetens att göra. Däremot har du en poäng i att de s.k. nybörjarklasserna med avsiktligt enklare teknikfrågor och därmed lägre tillåten sändareffekt m.m. kanske inte automatiskt borde uppgraderats till samma nivå som de övriga. Men är de sämre radioamatörer ? Vem avgör det ?
Det finns många radioamatörer som tycker amatörradion började förfalla när CW-kravet avskaffades. Jag respekterar dem i alla fall, för det var plötsligt en massa "andra" som fick tillgång till något man själv fått kämpa mycket mer för att få tillgång till en gång i tiden. Sådant kan trigga känslor, det förstår jag.
Jag förstår och respekterar också att det finns olika delar av hobbyn. Gör det du också ! Vi kommer alla förr eller senare bli omsprungna av nya saker och utövande inom amatörradiosfären, saker vi ofta varken kan eller vill hänga med på. Det var ju bättre förr. Men man får känna så, så länge vi fortsätter hålla teknikkraven så höga att vi behåller vår särställning. Om vi sedan modulerar med CW-nyckel, SSB, digitalt i olika former eller något annat, är varken finare eller fulare. Så måste vi alla tänka, även om det är sådant vi själva kanske inte är roade av.
För nu talar vi om teknisk kompetens. Förtroende att få använda banden och förstå vad som händer från mik/nyckel till antennen (och i sin radioomgivning) är faktiskt en teknikkunskap. Om man kan CW eller inte är tämligen irrelevant, vilket även PTS m.fl. insett för längesedan. Däremot har myndigheterna börjat vakna när det gäller den sjunkande teknikkunskapsnivån, vilket man nog bara kan instämma i. Men den beror ju inte på T-certifikatets införande. Rent krasst har det hänt långt senare, de som tror annat blandar ihop andra saker med teknikkunskapen såsom annorlunda beteende och utövande, och att detta är "fel" (trots att det inte bryter mot några reglementen).
Tänk på att sättet att kommunicera förändras också, och måste så få göra. Tror det t ex idag är lika många med A-certifikat (eller lika få
) som trafikerar vår repeater och pratar på "27MHz-vis" (hur det nu är/var) som sådana som en gång hade det som kallades T-certifikat. Har dessa också förfallit, eller har de kanske t.o.m. blivit förda in i fördärvet av sina T-certkompisar ? Jag förstår som sagt inte riktigt syftet med denna tråden. Vi är alla överens om att teknikkraven för att bli radioamatör den senaste tiden (årtionde ?) sjunkit lite väl lågt. Så lågt att vi riskerar att mista våra unika förtroenden. Detta samtidigt som vi har en riksförening som famlar i dunklet efter....jag, de vet nog inte riktigt vad. Och inte direkt ökar på förtroendet utåt.
Låt oss då arbeta utifrån det. Att leta syndabockar bland grupper av radioamatörer och börja använda teknikförfallet som argument för helt andra saker genom att dra en något friserad version av historien, leder bara till ännu mer förfall. Och ännu mer minskat förtroende.
Sluta upp med sådana barnsligheter och visa omgivningen att vi radioamatörer är seriösa, fördragsamma och professionella !
Edit: XYL har f.ö. ett riktigt hederligt och numera ganska gammalt A-cert. Men jag har aldrig tänkt på henne som den bättre radioteknikkunniga av oss två. Det kanske jag skulle börja göra
Edit2: ESR har stått väldigt högt i kurs i mina ögon, en förening med tekniken i centrum och högt i tak. Nu börjar jag dock fundera. Trots att jag jobbat professionellt med radio i över 25 år har jag ändå "bara" T-certifikat och betraktas alltså som en av dessa "privatradioamatörer" som är skulden till radioamatörernas teknikförfall. Även om jag själv kanske trodde jag hade mer radioteknikkunskap än de flesta. Är jag välkommen i ESR om jag skulle vilja ? Eller har ESR en annan agenda också ? Teknikkompetensen är en sak - en viktig sak - men när det gäller resten: Har vi inte nog med profiler inom amatörradioföreningar som pekar finger och dikterar om hur andra radioamatörer skall utöva hobbyn och vad som är fint och fult, fel och rätt ?
Last edited:
SM4FPD
Well-Known Member
SM5AOM skrev:
Jag tror dock inte att PTS kommer att ta tag i den här frågan.
Amatörradio är alldeles för betydelselöst i det stora hela.
I den nya spektrumstrategin som PTS gjorde en remissrunda om för ett par veckor sedan
nämndes t.ex. inte amatörradio med ett ord.
Vi kommer därför att få leva med effekterna av gjorda vägval även i framtiden.
Då frågar jag varför frågan är så viktig för ESR????
Jag frågar mig oxo varför det inte vekar vara ok att själv bestämma vad man vill fördjupa sig i inom teknikhobbyn?
de
FPD
Jag tror dock inte att PTS kommer att ta tag i den här frågan.
Amatörradio är alldeles för betydelselöst i det stora hela.
I den nya spektrumstrategin som PTS gjorde en remissrunda om för ett par veckor sedan
nämndes t.ex. inte amatörradio med ett ord.
Vi kommer därför att få leva med effekterna av gjorda vägval även i framtiden.
Då frågar jag varför frågan är så viktig för ESR????
Jag frågar mig oxo varför det inte vekar vara ok att själv bestämma vad man vill fördjupa sig i inom teknikhobbyn?
de
FPD
SA3BYC
Well-Known Member
Det tycker jag också är en fullt berättigad och viktig fråga! Jag reagerar väldigt på synpunkten i tråden där Karl-Arne lanserar tanken på att PTS skulle ompröva alla utfärdade certifikat!
Må då vara att han är privatpersonen/radioamatören -AOM och att han möjligen framför en privat syn på sakernas förhållanden? MEN det är omöjligt att komma ifrån att han är en väldigt känd person med en väldigt stark koppling till ESR. På samma sätt som jag i princip inte kan läsa Bengt / -EQL's inlägg utan att läsa in ett visst mått av officiell ESR ståndpunkt i dem, lika lite kan jag läsa Karl-Arne's inlägg utan att se samma koppling.
Så jag vill helt enkelt ställa frågan till ordföranden i ESR, Bengt / -EQL; du har tidigare framfört i olika forum att ESR INTE har på agendan att verka för någon omprövning av redan utfärdade tillstånd/certifikat.
Är detta en omsvängning i frågan och en eventuellt förberedande manöver från ESR's sida inför att lansera detta? Eller är det helt enkelt ett utslag av privat tyckande som tyvärr på grund av Herr K-A's ställning inom ESR gör det svårtolkat?
Som nybliven ESR medlem så vill jag nämligen veta vad som gäller i frågan!
/Johan
Last edited:
SM0AOM
Well-Known Member
Det är tydligt att kunskapskrav ses som ett stort hot.
SSA:s hela propagandaapparat mobiliseras för att slå tillbaka mot ESR och dess företrädare,
det motioneras om åsiktscensur och det skrivs även att mina åsikter "inte under några omständigheter får förekomma" inom amatörradion. Dock är det verkningslöst att försöka hota mig med uteslutning ur SSA.
Jag vill framhålla att jag uttalar mig som privatperson. Om någon lägger in andra tolkningar får detta stå för dem.
Tydligen är ESR det största hotet mot amatörradion som går att föreställa sig, och de som arbetar för en högre kompetensnivå betraktas som farliga omstörtare.
Jag undrar lite över SM7RIN:s historieskrivning, redan i januari 1974 skrev SSA:s styrelse till Televerket och ville ta upp frågan om just flervalsfrågorna och provens svårighetsgrader. Hela historien kan läsas i QTC från samma år. Dock kan man givetvis tänka sig att det fanns en och annan bakåtsträvare och omstörtare som ville upprätthålla kompetensnivån kvar inom Televerkets led så sent som 1986.
Slutligen tar jag och citerar den insiktsfulle Leif/SM7MCD som skrev detta för ett par år sedan:
"Vill man skapa en ny hobby som heter radioprat utan kunskapskrav är det helt OK, men kalla det inte för amatörradio, kalla det t.ex. något innovativt som... varför inte "privatradio".
När man läser debatten i denna och en del andra trådar blir man nyfiken på varför ni tycker att kunskap är så hemskt? Känner ni en stor smärta av att lära er något, eller är det bara en allmän ovilja att kunna något?"
Frågan är ännu obesvarad.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SSA:s hela propagandaapparat mobiliseras för att slå tillbaka mot ESR och dess företrädare,
det motioneras om åsiktscensur och det skrivs även att mina åsikter "inte under några omständigheter får förekomma" inom amatörradion. Dock är det verkningslöst att försöka hota mig med uteslutning ur SSA.
Jag vill framhålla att jag uttalar mig som privatperson. Om någon lägger in andra tolkningar får detta stå för dem.
Tydligen är ESR det största hotet mot amatörradion som går att föreställa sig, och de som arbetar för en högre kompetensnivå betraktas som farliga omstörtare.
Jag undrar lite över SM7RIN:s historieskrivning, redan i januari 1974 skrev SSA:s styrelse till Televerket och ville ta upp frågan om just flervalsfrågorna och provens svårighetsgrader. Hela historien kan läsas i QTC från samma år. Dock kan man givetvis tänka sig att det fanns en och annan bakåtsträvare och omstörtare som ville upprätthålla kompetensnivån kvar inom Televerkets led så sent som 1986.
Slutligen tar jag och citerar den insiktsfulle Leif/SM7MCD som skrev detta för ett par år sedan:
"Vill man skapa en ny hobby som heter radioprat utan kunskapskrav är det helt OK, men kalla det inte för amatörradio, kalla det t.ex. något innovativt som... varför inte "privatradio".
När man läser debatten i denna och en del andra trådar blir man nyfiken på varför ni tycker att kunskap är så hemskt? Känner ni en stor smärta av att lära er något, eller är det bara en allmän ovilja att kunna något?"
Frågan är ännu obesvarad.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM7EQL
Kortvågs- och UKV-tekniker
BYC skrev; "...Så jag vill helt enkelt ställa frågan till ordföranden i ESR, Bengt / -EQL; du har tidigare framfört i olika forum att ESR INTE har på agendan att verka för någon omprövning av redan utfärdade tillstånd/certifikat. Är detta en omsvängning i frågan och en eventuellt förberedande manöver från ESR's sida inför att lansera detta? Eller är det helt enkelt ett utslag av privat tyckande som tyvärr på grund av Herr K-A's ställning inom ESR gör det svårtolkat?"
----
Nej det är ingen fråga som drivs eller ens planeras drivas av ESR. Finns inte på agendan. Jag uppfattar det AOM skriver som ungefär "att i princip skulle det vara bra om" men inte så allvarligt menat att han avser tillskriva PTS och kräva en förändringar. Å andra sidan om han skriver till PTS som privatperson så möter det väl inga formella hinder. Det är i min värld oerhört viktigt att alla tillåts ha en helt egen åsikt och jag vill absolut inte vara den som censurerar vad andra tycker eller skriver. Bättre då för dig och andra att ställa motfrågor och argumentera emot. Det viktiga är nog inte att vinna debatten utan istället att förklara hur man själv tänker och varför man tänker om man nu gör det.
Hur som helst så har ESR i dagarna publicerat förslaget till det nya måldokumentet som fått ett mycket positivt bemötande från medlemmarna och om allt går väl så är det tänkt att dokumentet skall kunna antas på Årsmötet den 12 april som rättesnöre för ESR att styra efter framöver. I måldokumentet kan man läsa ut hur ESR ser på den framtida amatörradion, vad ESR vil värna om och att föreningen vill verka för införande av ett instegscertifikat med lägre krav än HAREC-certifikatet, detta i syfte att underlätta för unga att komma in i amatörradion. Inga krav på omprov så alla kan vara lugna.
Måldokumentet kan laddas ner här; http://www.esr.se/phocadownload/Foreningen/ESR_Malbild_och_fokusomraden.pdf
Det går bra att lämna synpunkter till medlem@esr.se för den som har en åsikt.
Ja, nu hamnade vi väldigt långt bort från Privatradiohistoria anno 1945! SRI för det.
----
Nej det är ingen fråga som drivs eller ens planeras drivas av ESR. Finns inte på agendan. Jag uppfattar det AOM skriver som ungefär "att i princip skulle det vara bra om" men inte så allvarligt menat att han avser tillskriva PTS och kräva en förändringar. Å andra sidan om han skriver till PTS som privatperson så möter det väl inga formella hinder. Det är i min värld oerhört viktigt att alla tillåts ha en helt egen åsikt och jag vill absolut inte vara den som censurerar vad andra tycker eller skriver. Bättre då för dig och andra att ställa motfrågor och argumentera emot. Det viktiga är nog inte att vinna debatten utan istället att förklara hur man själv tänker och varför man tänker om man nu gör det.
Hur som helst så har ESR i dagarna publicerat förslaget till det nya måldokumentet som fått ett mycket positivt bemötande från medlemmarna och om allt går väl så är det tänkt att dokumentet skall kunna antas på Årsmötet den 12 april som rättesnöre för ESR att styra efter framöver. I måldokumentet kan man läsa ut hur ESR ser på den framtida amatörradion, vad ESR vil värna om och att föreningen vill verka för införande av ett instegscertifikat med lägre krav än HAREC-certifikatet, detta i syfte att underlätta för unga att komma in i amatörradion. Inga krav på omprov så alla kan vara lugna.
Måldokumentet kan laddas ner här; http://www.esr.se/phocadownload/Foreningen/ESR_Malbild_och_fokusomraden.pdf
Det går bra att lämna synpunkter till medlem@esr.se för den som har en åsikt.
Ja, nu hamnade vi väldigt långt bort från Privatradiohistoria anno 1945! SRI för det.
Last edited:
SM7EQL: Bra !
Dock är det nog viktigt att ta betydligt allvarligare på och styra upp yttringar som lätt kan bli "vi och dom", vilket vi sett mycket av i denna tråden. I synnerhet i en förening som ESR som ju skall ha teknikkunnandet som sin fjäder i hatten är det viktigt att också vara extra tydlig med att det är detta - och bara detta - som är kvalificerande. Ingen i denna tråden är emot vettiga teknikkunskapskrav.
SM0AOM:s inlägg i en annan och sedan denna tråd har faktiskt fått mig att inte bara avvakta medlemskap i ESR, utan också gjort mig ledsen, fundersam och oerhört besviken på den trångsynthet och vi/dom-tänk som finns hos många radioamatörer.
Sluta leta syndabockar ! Sluta spela martyrer och offer, med valda delar ur historien som bevis !
Se istället framåt.
När jag blev radioamatör fanns vissa kodex. Man kanske tillsammans med vettigare teknikkrav också skulle införa ett obligatoriskt personlighetstest för att säkerställa att man har den rätta inställningen "Ham-spirit" och kan agera professionellt och fördragsamt mot andra och alla inriktningar inom hobbyn, som ju ett modernt ansvar och befogenheter numera kräver.
Lika självklart som att tekniken ändrats sedan 60-talet måste ju även tekniken i proven förnyas. Ett nytt test skall naturligtvis omfatta kompetensprov inom alla nya digitala trafiksätt, modulationer och moder som har tillkommit, uppvisande av kunskap att man klarar att köra "remote" via internet o.s.v.
Undrar om det fortfarande då skulle vara lika intressant att kräva att alla nuvarande gamla radioamatörer genomgår ett förnyat prov för att få behålla sitt cert..... "Men det där är ju inte amatörradio". Nähä, vad är det då, då ? Varför skulle ett teknikkunskapsprov vara begränsat att bara gälla "gammal" teknik.....?
Nej, tänk hur utvecklingen inom amatörradio (och tekniken i allmänhet) skulle varit om man hade tvingats hålla sig till att kommunicera precis som man alltid gjort.
Dock är det nog viktigt att ta betydligt allvarligare på och styra upp yttringar som lätt kan bli "vi och dom", vilket vi sett mycket av i denna tråden. I synnerhet i en förening som ESR som ju skall ha teknikkunnandet som sin fjäder i hatten är det viktigt att också vara extra tydlig med att det är detta - och bara detta - som är kvalificerande. Ingen i denna tråden är emot vettiga teknikkunskapskrav.
SM0AOM:s inlägg i en annan och sedan denna tråd har faktiskt fått mig att inte bara avvakta medlemskap i ESR, utan också gjort mig ledsen, fundersam och oerhört besviken på den trångsynthet och vi/dom-tänk som finns hos många radioamatörer.
Sluta leta syndabockar ! Sluta spela martyrer och offer, med valda delar ur historien som bevis !
Se istället framåt.
När jag blev radioamatör fanns vissa kodex. Man kanske tillsammans med vettigare teknikkrav också skulle införa ett obligatoriskt personlighetstest för att säkerställa att man har den rätta inställningen "Ham-spirit" och kan agera professionellt och fördragsamt mot andra och alla inriktningar inom hobbyn, som ju ett modernt ansvar och befogenheter numera kräver.
Lika självklart som att tekniken ändrats sedan 60-talet måste ju även tekniken i proven förnyas. Ett nytt test skall naturligtvis omfatta kompetensprov inom alla nya digitala trafiksätt, modulationer och moder som har tillkommit, uppvisande av kunskap att man klarar att köra "remote" via internet o.s.v.
Undrar om det fortfarande då skulle vara lika intressant att kräva att alla nuvarande gamla radioamatörer genomgår ett förnyat prov för att få behålla sitt cert....
. "Men det där är ju inte amatörradio". Nähä, vad är det då, då ? Varför skulle ett teknikkunskapsprov vara begränsat att bara gälla "gammal" teknik.....?Nej, tänk hur utvecklingen inom amatörradio (och tekniken i allmänhet) skulle varit om man hade tvingats hålla sig till att kommunicera precis som man alltid gjort.
Last edited:
SM5KYH
Well-Known Member
Hur kommer det sig att SM0AOM jämställs med föreningen ESR i så många inlägg här?
Har han i något inlägg uttryckligen uttalat sig som representant för ESR?
Någon nämnde propagandaapparaten.
- Är de av er som jämställer SMAOM med ESR en del av den apparaten?
SM0AOM
Well-Known Member
Det här är ett förslag som man kanske ska begrunda vad det kan medföra.
En konsekvent genomförd och obligatorisk personlighetstest skulle kunna minska antalet radioamatörer med kanske hälften eller ännu mer,
och därmed bli ännu mer verkningsfull än den politiska kontroll som utövades via personundersökningen en gång i tiden.
Ska man döma av radioamatörernas allmänna sociala kompetens så skulle något sådant kunna medföra vittgående konsekvenser.
Den bild som finns utåt av amatörradion som man t.ex. kan läsa sig tlll i forum som detta är "lättkränkta kufar som ropar 59 till varandra" och det skulle därför vara intressant att höra vad psykologer av facket, vilka väl skulle genomföra dessa tester, anser om sådana personer rent allmänt.
73/
Karl-Arne
SM0AOM
SM2VJX
Riktig radioamatör!
Frågan är vart vi ska rekrytera den gamla sortens radioamatörer i dagsläget?
Det finns ingen allmän värnplikt längre som introducerar radio för hundratals nya människor varje år.
Dom som till äventyrs ändock genomgår en GMU (Grundläggande Militär Utbildning) får knappt hantera en radio, och även sedan dom har genomgått utbildningen och kommit ut på befattning består grönradio mest av att knappa koder på tangentbord och prata i mikrofon.
Gudarna vet om det ens finns kvar en telegrafinyckel i mobförråd.
Samma sak inom den allt mer tynande svenska sjöfarten, tekniken har ändrats och kraven med det.
Det är väl ganska länge sedan telegrafikravet togs bort där med?
Elektronikutbildningarna nuförtiden skolar inga radiobyggare heller, det är mest enkortsdatorer och digitalteknik.
Inte ens dom som jobbar proffesionellt med radioinstallationer verkar ha några djupare kunskaper om hur saker och ting fungerar, jag blev uppringd av en lastbilsfirma som undrade om jag hade några tips på varför LED-blixtljusen på lastbilen störde ut åkeriradion och vad man kunde göra år det, firman som hade monterat båda delarna hade ingen aning och menade att man kanske inte behövde ha båda igång samtidigt, men skulle höra av sig om dom kom på någon lösning.
En klämferrit och en kondensator avhjälpte så pass att det blev användbart i kombination igen, vilket ju är en förutsättning för breda laster som körs med lotsbil och ständig radiokontakt.
Installatören har dock inte ringt tillbaka än.
Så var dom stora massorna av radiointresserade människor vi ska rekrytera till att bli "riktiga" radioamatörer finns vet inte jag, men jag är tacksam att det tillkommer nya, och om fem-tio år sådär så har dom säkert tillskansat sig massor av olika kunskaper som kan vara bra att ha för att utöva hobbyn.
Eller som en körskolelärare en gång sa "Ett körkort är inte (och ska inte vara) bevis på att man är en bra bilförare, det är ett intyg på att man kan tillräckligt för att forsätta att lära sig på egen hand"
Det är vad nyutexaminerade radioamatörer får också, ett tillstånd att börja experimentera och lära sig på egen hand.
Det finns ingen allmän värnplikt längre som introducerar radio för hundratals nya människor varje år.
Dom som till äventyrs ändock genomgår en GMU (Grundläggande Militär Utbildning) får knappt hantera en radio, och även sedan dom har genomgått utbildningen och kommit ut på befattning består grönradio mest av att knappa koder på tangentbord och prata i mikrofon.
Gudarna vet om det ens finns kvar en telegrafinyckel i mobförråd.
Samma sak inom den allt mer tynande svenska sjöfarten, tekniken har ändrats och kraven med det.
Det är väl ganska länge sedan telegrafikravet togs bort där med?
Elektronikutbildningarna nuförtiden skolar inga radiobyggare heller, det är mest enkortsdatorer och digitalteknik.
Inte ens dom som jobbar proffesionellt med radioinstallationer verkar ha några djupare kunskaper om hur saker och ting fungerar, jag blev uppringd av en lastbilsfirma som undrade om jag hade några tips på varför LED-blixtljusen på lastbilen störde ut åkeriradion och vad man kunde göra år det, firman som hade monterat båda delarna hade ingen aning och menade att man kanske inte behövde ha båda igång samtidigt, men skulle höra av sig om dom kom på någon lösning.
En klämferrit och en kondensator avhjälpte så pass att det blev användbart i kombination igen, vilket ju är en förutsättning för breda laster som körs med lotsbil och ständig radiokontakt.
Installatören har dock inte ringt tillbaka än.
Så var dom stora massorna av radiointresserade människor vi ska rekrytera till att bli "riktiga" radioamatörer finns vet inte jag, men jag är tacksam att det tillkommer nya, och om fem-tio år sådär så har dom säkert tillskansat sig massor av olika kunskaper som kan vara bra att ha för att utöva hobbyn.
Eller som en körskolelärare en gång sa "Ett körkort är inte (och ska inte vara) bevis på att man är en bra bilförare, det är ett intyg på att man kan tillräckligt för att forsätta att lära sig på egen hand"
Det är vad nyutexaminerade radioamatörer får också, ett tillstånd att börja experimentera och lära sig på egen hand.
Japp, huvudet på spik !
Och vi bör kanske fundera på om det är den bilden vi vill förmedla. Sedan kanske, kanske, när vi funderat klart, är vi lite ödmjukare mot varandra
.