Vintage-radio nät?

När ett HF-system planeras och byggs så väljer man sändar/mottagarplatser samt antenner med utgångpunkt från "täckningskonturer" där man får fältstyrkevärden som funktion av
frekvens, årstid och tid på dagen.

Moderna predikteringsprogram som VOACAP genererar sådana konturer. Innan sådana program fanns fick man göra predikteringar med manuella grafiska metoder, som varken var snabba eller särskilt exakta. När jag besökte antenntillverkaren TCI i mitten av 90-talet så visades det en översikt om hur sådana predikteringar gick till i deras utställning.
 
Vågutbredning är komplicerade saker men om man nöjer sig med att ta reda på vilka tider på dygnet och vilka frekvensband som har störst sannolikhet att fungera så blir det genast mycket enklare.

Ett bra verktyg är VOACAP-online. Användarinterfacet är väldigt lättanvänt. När det gäller förbindelser på kortare distanser som t ex inom Sverige där signalstyrkorna ofta kan bli mycket höga så är det lämpligt att ange en låg sändareffekt som t ex 0,1 W eller 1 W samt välja den antenntyp i listan som passar bäst med sin egna. Då kan man lätt se vilken tider på dygnet som är mest trolig att det fungerar t ex med hjälp av grafen med de färgade fyrkanterna för respektive band som finns under menyvalet "Band-by-band". Det går även att ange motstationens antenntyp och när det gäller lågbanden 40 och 80 m så kan man förslagsvis välja en dipol på 10-15 m höjd vilket kan vara representativt för vad de flesta använder sig av.

Är man intresserad av att få ett hum om vilka signalnivåer ens sändare med t ex 1 kW till en dipol kan förväntas prestera hos en motstation någonstans i värden så går det också.

Jag har använt både VOACAP-online och VOACAP där man själv fick mata in all data manuellt (krångligt) och min erfarenhet är att prognoserna är synnerligen användbara och stämmer förvånansvärt väl med verkligheten. Man får dock ha i minnet att det är just prognoser och medelvärden under en längre tidsperiod som visas och att beräkningarna baserar sig på medelvärden. Konditionerna från dag till dag kan som bekant variera från helusla till fantastiska. Detta kan programmet inte klara av så klar.

Men som sagt, nöjer man sig med att ta reda på vilka tider på dygnet ett visst frekvensband har störst sannolikhet att fungera för att bestämt förbindelseavstånd är detta ett kanonprogram i hög klass. Man kan omvänt se att det finns tider på dygnet där inte ens 100 kW till jätteantenner har en chans att fungera och bara att kunna se detta i prognosprogrammet är ju en vinst i sig.

Det finns en mängd olika möjligheter att få prognosdatan presenterad i tabellform och grafer m m där alla möjliga parametrar kan beräknas och visas utifrån den indata man väljer. Det är väl värt att lägga x-antal timmar för att lära sig hur programmet fungerar, dess möjligheter och begränsningar och som belöning garanterat få många Aha-upplevelser.

Förr i tiden innan dessa hjälpprogram fanns fick man förlita sig på tabellverk i böcker eller olika sorters prognoser som de vi såg i t ex QTC. Bäst koll på vågutbredningen hade de som var aktiva på radion varje dag och ständigt lyssnade över banden för att notera vad som hördes när. Vi som började i den änden har en otroligt bra grund att stå på och utdatan från prognosprogrammen blir mer en bekräftelse på det vi redan lärt oss av erfarenhet. Ungefär så. :cool:

 
Med risk för urspårning. Det lönar sig att kolla även om VOACAP dömer ut förbindelsesträckan. Som jag nämnt förut är vi några stycken som kör ZL långa vägen på 60m varje morgon. VOACAP säger att det inte går. Det är QRP så i regel FT8.
Förr i tiden var det 80m CW. Numera är det tyst där. Det skulle inte heller gå.
 
LP prognoser där multihopp etc ingår är nog svårt att göra, så håller med på den punkten. Det har skrivits mycket om de problemen i div forum som behandlat prognosprogram.

Men jag tänkte nu närmast på att VOACAP on-line kunde vara ett hjälpmedel för deltagarna i rör-ringen eller andra som kör lokalt inom Sverige att få ett hum om vilka tider och frekvensband som kan vara lämpligast att satsa på under olika årstider. Man kan också använda prognosprogrammet för att jämföra hur olika typer av antenner och antennhöjd påverkar.

Prognoser för vågutbredning är väl annars som SMHIs när det gäller väder. Oftast stämmer det till viss del och ibland inte alls eller så stämmer det perfekt som just nu här i Skåne där vi har ca -10 grader.
 
Det finns ett problem vid kommunikation med kortare förbindelseavstånd
som prognosprogram sällan tar hänsyn till; det kan förekomma utbredning via
E-skiktet och F2-skiktet samtidigt. Sådant gör prognoser på riktigt korta avstånd, 10-100 km ungefär, vanskliga.

Jag erinrar mig att saken diskuterades åtskilligt inom FOA och FMV i slutet av 80-talet
när Chirpsoundern började användas i SM, och då fick man revidera en del av sina doktriner om frekvensval.

Saken var även uppe till diskussion när en av Chirpsounderns upphovsmän, dr Eugene Sharp från TCI/BR, besökte mig i samband med HF95.
 
Sådant gör prognoser på riktigt korta avstånd, 10-100 km ungefär, vanskliga.

Vad kom man fram till på lite längre avstånd som t ex Lund - Stockholm eller Lund - Umeå? Jag minns att det fanns en QRP-fyr i SM2 på 80 m som jag loggade signalstyrkan på och jämförde med VOACAP-programmet i datorn under lång tid. Där var samstämmigheten god och både i verkligheten och i programmet försvann signalen när solen gick upp och återkom igen under eftermiddag.
 
Man hade Chirpsounder-länkar mellan Växjö-Enköping, Växjö-Östersund och Enköping-Boden minns jag, och på dessa avstånd gick prognos och verklighet ganska bra ihop, men
ibland så uppstod sporadisk-E utbredning nattetid som medgav mycket högre frekvenser än prognosticerat.

Det ska finnas en FOA-rapport om saken, och när jag höll på
med HF2000 för dryga 10 år sedan så hade man inkorporerat resultaten från
studierna i det inbyggda prognosverktyget.
 
Ang FOA Stig Boberg SM5IO skrev så här;
"Radioprognoser är ungefär lika exakta som väderleksförutsägelser. Dåliga konditioner och ute regnar det. Trots löften om bra förbindelser och solsken. Men statistiskt sett är de riktiga! Och en viss nytta kan man alltså ha av dem."

Stig tog fram de "datorgenererade" radioprognoserna för QTC under många år och skrev också en artikel för ESR


Det fanns även liknande radioprognoser i Radio & Television och jag vill minnas att försvaret också publicerade något i pappersform på 60- och 70-talen som då var specifikt avsedd för KV-trafik inom Sveriges gränser. Möjligen för Försvarets fasta radionät o liknande.

Televerket gav väl också ut månadsprognoser. Var fick UD Radio sina prognoser ifrån?
 
UD använde de prognoser som FOA 3 och Televerkets Radiolaboratorium (Rl) tog fram.

1704639033174.png

Dessa gjordes med manuella grafiska metoder en bit in på 70-talet, då man fick
en kopia av en tidig version av IONCAP. De prognoser som Stockholm Radio distribuerade
till sina flygbolagskunder kom först från Rl, men 1984 så ordnade jag PC-IONCAP åt dem, så de som gjorde månadsutskicken kunde generera sina egna prognoser.
 

Attachments

  • 1704637982554.png
    1704637982554.png
    661,8 KB · Views: 13
Last edited:
Nu är det dags för RöRingen igen:

7158kHz kl 1000 SNT på lördag 3/2

Jag ser att det sammanfaller med AM-testen men vi kör väl som vanligt... :cool:
 
Jodå, jag har städat på radiobänken så jag hittar PTT-knappen... Noterade att min stegmatning är snurrad som ränderna på en polkagris efter blåsten, men RBN indikerar att det funkar, så jag låter det bero och hoppas att vinden vänder och trasslar tillbaka stegen.
 
Sitter med min Swan 260 upp-och-ner på labbänken och försöker få till de sista modifieringarna.
Hoppas jag hinner till i morgon :p
 
" Jag behöver tre frivilliga: Gustafsson - Karlsson - Johansson!"

Nämner inte vem som sa det men det var inte populärt...
 
"And now to something completely different".....

Är det någon som har erfarenhet av en"Magnum Six RF-speech processor". Den har helt flugit under min radar men den kopplades in någonstans i TX MF:en och fanns i olika modeller beroende på rig. DATONG processorn var betydligt vanligare som RF-Clipper men den kopplades ju in på mikrofoningången.

Magnum six.jpg
 
Back
Top