MAGNETIC LOOP!

Storlek på Loop

GLD de APQ

GLD skrev:

Har en fråga ang Mag-loop:
Hur stor får loopen vara om man fortfarande kan kalla den en Mag-loop?
Vad händer när den blir för stor?
/Micke

Hej. Jag kan inte så mycket om Mag-loopar. Har ett minne av att AQW skrev att för att loopen skall kallas en magnetisk bör den i omkrets vara mindre än en tiondel av våglängden.
Då blir strömmen "uniform" och loopen "avger" endast magnetfält. Om omkretsen ökar uppstår "ojämnheter" i strömmen och när omkretsen börjar närma sig en våglängd uppkommer ström/max/minima och spännings/max/minima. Loopen blir ett quadelement och avger både elektriska och magnetiska fält.
En uppenbar fördel med en magnetloop är att man kan "nolla" bort lokala QRN genom att vrida loopen, vilket inte påverkar loopens fjärrfält.

Jag kan bara uppmana läsarna att experimentera med mag.loopar, dels som "ensamma" strålningskällor - dels som matarloppar till dipoler/telefonledningar/elledningar etc och rapportera resultaten till detta forum.

Detta är riktig AMATÖRRADIOA spirit!

73
Bengt SM6APQ
 
Jag bläddare lite i några tidningar i kväll och fann ett byggprojekt med en flervarvig magnetic loop.
Loopen var omkring 800 mm i diemater och tillverkad av RG-213 där skärmen utgjorde själva "röret".
3 Varv och sen hade denna författare vänt på steken.
Varvid kopplingsloopen satt överst och den stora vridkondingen satt nederst och det blir ju mer praktiskt att ha motor och vridkoning nedanför, och därmed utanför loopen.

Det ter sig ju underligt att man låst sig vid att motor och vridkonding skall sitte inne i loopen. När den kan sitta utanför och under, på själva masten.

Vad tror ni om detta???
Dvs uppocknervänt och flervarvig?

de
Roy
 
Last edited:
Så är min loop för lyssning konstruerad. 4 varv tråd för loopen och ett varv utanpå dessa som link. Alltså ingen extern link-slinga.
Trådarna ansluts i en box där loopen kopplas till en vridkondensator samt en omkopplare där man kan tillföra ytterligare kapacitans i 4 steg.
Linken går till en antennförstärkare.

Pejlantenn1.jpg

/Lasse
 
flervarvig loop

FPD de APQ
du skrev bl a:
Loopen var omkring 800 mm i diemater och tillverkad av RG-213 där skärmen utgjorde själva "röret".
3 Varv och sen hade denna författare vänt på steken.

Hej Roy.
En loop med 0,8 m i diameter ger c:a 2,5 m i omkrets. Tre varv ger 7,54 m total längd.
Den bör uppfylla kraven för mag.loop på 80 m bandet där totala längden också bör ligga under 0,8 m. På 7 MHz är det definitivt ingen mag.loop! Är inte 100% säker på om jag har rätt?

Att loopen är installerad "upp-och-ner" tror jag inte har någon betydelse. Kanske av praktiska skäl när man vill "tuna" kondensatorn.

Nu är jag nyfiken om AQW och AOM har några värdefulla kommentarer att komplettera i debatten.


IKR de APQ.

Du skrev: 800 m???

Förklara vad du menar?

73
Bengt SM6APQ
 
Last edited:
Givetvis menade jag 800 mm, beklagar min felskrivning som kan bidra till misstolkning.

Det fanns en kommersiell tillverkare av magnetiska loopar i sydöstra SM. De var inneslutna i glasfiberboxar och nästan kubiska, då även de var flervarviga.
Jag såg en sådan invändigt och de var byggda av försilvrade kopparrör med ungefärlig diameter på 30 mm, loopens diamter kan ha varit omkring 500 - 700 mm.
Men jag minns inte hur de var avstämda.
Detta var under ett HF möte på Fårö kanske i början av 90 talet.
En finess var att de hade två nollstrålningar vid nära, och mer rundstrålande vid rymdvåg. Detta gjorde att de kunde placeras nära annan utrustning på fartyg, noggrant vridna då.
Vet ej om de blev någon suce?

Minns inte företagts namn.

de
Roy
 
Bengt APQ och Micke GLD,

det är riktigt att klassificeringen "small loop" används för loopar med en omkrets av mindre än en tiondels våglängd. Gränsen är inte skarp, men anses lämplig därför att de (förenklade) formler för strålningsresistans och gain som anges för "small loops" börjar få dålig noggrannhet när omkretsen ökas över lambda/10.

Man ska se upp så man intge tolkar benämningen "manetisk loop" eller "magloop" alltför bokstavligt. Det är riktigt att i närfältet från en magloop dominerar den magnetiska fältkomponenten, men längre ut (ca en halv våglängd) kan den elektriska komponenten dominera. Tom Rauch W8JI skriver några bra rader om detta på sidan
Small Magnetic Receiving Loops och visar där också i en graf hur fältimpedansen E/H varierar för en dipol och en magloop.

Jag har hört de som hävdar att "en manetisk loop avger bara ett magnetiskt fält" - detta är alls inte fallet. Närfält från antenner är ett av de marigare kapitlen inom elektromagnetismen - svårigheten att förstå hur de ser ut och fungerar har därför utnyttjats av en del skojare inom antennområdet - se W8JI-s länk: (See CFA or EH antenna hoaxes.)

73 Janne/SM0AQW
 
AQW de APQ.
Tack för kompletterande info om mag.loopar. Man blir aldrig fullärd! Därför är detta forum en stor kunskapskälla.

73
Bengt SM6APQ
 
SM4FPD said:
Varvid kopplingsloopen satt överst och den stora vridkondingen satt nederst och det blir ju mer praktiskt att ha motor och vridkoning nedanför, och därmed utanför loopen.
Vad tror ni om detta???

de
Roy
Click to expand...
Jag funderade på samma sak när jag experimenterade lite med loopantenner under förra året eftersom vakuum kondensatorerna är tunga saker som jag hellre har längre ner på maströret.
Dessutom borde man kunna ha matningsloopen vid sidan av kondensatorn så kunde man göra det kompakt.
I mina experiment så kom jag fram till att det gick bra att ha kondensatorn nedåt och att man kunde ha matningsloopen vid sidan av kondenstorn.
Men det gav två effekter.
Matningsimpedansen ändrade sig, det kompenseras lätt genom att ändra storlek eller kopplings grad på kopplings loopen så det är i sig ingen större fara.
Däremot gick Q-värdet ner när något kom i närheten av kondensatorn.
Qvärdet verkar vara i direkt relation till Mag-loopens verkningsgrad så det är definitivt inte en bra sak.
Jag kom därför framtill att kopplingsloopen bör hållas så lång ifrån kondensatorn som möjligt, dvs. motsatt ände är optimalt och det är ju där som den ofta hittas i de flesta beskrivningar.
Det är intressant att notera att mitt på loopen kan man göra nästan vad som helst utan att loopen de-tunas eller Q-värdet påverkas, men ju närmare du kommer kondensatorn ju mer påverkan får du av tex att lägga handen eller föra upp en jordad koax som ju kopplingsloppen är.

Jag antar att det här också är orsaken till att man vill ha kondensatorn uppåt. Man vill helt enkelt ha den så långt som möjligt från marken.

OBS att det är endast bygger på lite enkal tester innomhus samt på uteplatsen med en VLNA och en loopantenn. Jag förde inte logg på de mätningarna utan provade mig bara fram lite.
Om någon annan har gjort mätningar eller räknat på det här vore det roligt att höra om man kan bekräfta eller motsäga vad jag kom fram till.

Till slut tycker jag man inte skall glömma att vi inom radioamtörvärlden ändå har att göra med ett fenomen där vi kan ha stora skillnader i signalstyrka utan att det hindrar oss.
Om en antenn är 3dB sämre en annan så kommer man knappt märka det.
Självklart skall man sträva efter ha så optimerade prylar som möjligt.
Men som påpekats många gånger på forumet så är kasnek den viktigaste egenskapen när det kommer till kortvågsantenner att se till att ha den så högt upp som möjligt.
Så en loop antenn med kondensator i botten som sitter liter högre upp är nog bättre än en som har kondensatorn i toppen men sitter närmare marken.
Eftersom vakuum kondensatorn och dess fastsättning och motor är det tunga i mitt bygge så tycker jag att det är enklare att få ett maströr i glasfiber att hålla vikten om man låter den tunga saken vara nedåt.

Har för mig Tyskarnas ubåtar körde med loop antenn som hade kondensatorn i botten och det verkade ju fungera bra.
 
Last edited:
Hej
Det diskuteras ofta hur materialval påverkar verkningsgraden hos en magnetisk loopantenn.
Jag har därför gjort några beräkningar baserat på en loopantenn där diametern är 1 meter och ledarens diameter är 25mm. Jag har gjort beräkningar för 3 frekvenser där materialet i ledaren, antingen är koppar eller aluminium. Beräkningarna är dessutom även gjorda för en "ideell" loop där övergångsmotståndet vid anslutningen till kondensatorn är noll Ohm samt ett mer realistsikt fall där övergångsmotståndet är satt till 20 milliohm.
OBS! för att man skall betrakta en loopantenn som magnetisk loop så skall omkretsen vara mindre än ca 1/10 våglängd! I detta exemplet så är loopantennen en magnetisk loop på frekvenser under ca 10 MHz. Detta glöms ofta bort - bland annat i QTC

I nedanstående "tabeller" syftar %-satsen på verkningsgraden
för koppar och aluminium.
Tyvärr går det inte att göra snygga tabeller i detta verktyg och
utseendet ändrar sig när man sparar dokumentet. Men det får vi leva med.

"Ideel" loop:
Frekvens, koppar, aluminium
3,5 MHz 1,9% 1,2%
14 MHz 71% 60%
28 MHz 96,5% 94,4 %

Loop, övergångsmotstånd 20 milliohm:
Frekvens, koppar, aluminium
3,5 MHz 0,9% 0,7%
14 MHz 62% 53%
28 MHz 95,3% 93,2%

Resistiviteten varierar relativt mycket hos aluminium beroende på vilka metaller den är
legerad med. Detta innebär att verkningsgraden kan bli sämre jämfört med den aluminium jag utgick ifrån. (Medveten om att en loop med denna diameter kan vara svår att stämma av på 28 MHz om man inte använder en kondensator med låg nollkapacitans).

Genom att studera siffrorna ovan så kan ni själva dra en del slutsatser.

73 de SM6ENG
 
Last edited:
sm6eng said:
Genom att studera siffrorna ovan så kan ni själva dra en del slutsatser.

73 de SM6ENG
Click to expand...

Försök till slutsats:
Använd antennen där omkretsen är 1/10-VL för bästa verkningsgrad.
Impedansen blir då högre och de resistiva förlusterna blir inte så dominerande.

....har jag förstått:confused:

/Micke
 
SM0GLD de SM6ENG
Hej Micke.
Nej din slutsats är inte korrekt. En slutsats man kan dra är att ju större loopen är desto högre blir verkningsgraden (vilket beror på att strålningsresistansen hos loopen ökar med storleken).
Om du betraktar ett QUAD-element vilket är en loop med en längd på ca 1 våglängd, så är verkningsgraden i stort sett 100%. Denna loop är ingen magnetisk loop. Jag rekommenderar återigen att du använder det Excel blad som jag hänvisade till i inlaga #27. Du kan där bl.a. se vad som händer med verkningsgrad och strålningsresistans när du ändrar diameter på loopen eller diameter på ledaren. Du kan även lägga till övergångsresistans för anslutningspunkterna till kondensatorn (i cellen "Added Loss Resistance"). Missa inte att Excel bladet har flera flikar/sidor med intressant information.
Om du inte har klart för dig hur verkningsgraden hos en antenn är definierad så föreslår jag att du kollar upp detta först.

Lycka till / SM6ENG
 
Hej igen!

Hur gick det med era Magnetiska Loopar , berätta om ni fick igång några ,skulle vara kul
att veta och resultatet..

Stig SM7DYZ
 
Last edited:
Jag fick min vacum konding i veckan så jag tänkte börja pilla lite smått i helgen, har loopen hängandes i garaget gjord av 5m biltema 15mm cu rör så jag ska börjat klura ut hur jag ska fästa kondensatorn till loopen, hade inte räknat med att kondingen skulle vara så jädra stor och väga typ 4 kg :)
Skynda långsamt har blivit min ledstjärna så jag kommer inte ha något klart än på några veckor, men så fort jag har mer info så skriver jag här.
 
Min loop blev klar för några dagar sedan och den är endast avsedd för lyssning.
Tyvärr måste den nog sitta på en rotor för bästa funktion.

/Micke
 
Man Tackar,men skulle vara minst på 500pF.
jag håller ögonen på dem, blir de billiga kan man köpa dem och prova.
Skulle vara en firma där man kan välja olika pF

Stig
 
You must log in or register to reply here.
Back
Top